Den nordiska samekonventionen är ute på remiss. Foto: Anna Skielta.
Nordisk samekonvention
Nordisk samekonvention är ett gemensamt nordiskt förslag för att säkerhetsställa
det samiska folkets rätt att själv bestämma om sin ekonomiska, sociala
och kulturella utveckling och att för sina egna syften själv förfoga
över sina naturtillgångar. Det förväntas att konventionen ska
upprätthålla och styrka existerande folkrättsliga normer för urfolks
rättigheter.
Förslaget till en ny samekonvention har utarbetats av en nordisk expertkommitté på uppdrag av regeringarna och Sametingen i Sverige,
Norge och Finland. Förslaget är nu simultant ute på remiss i alla de tre nordiska länderna.
Grundläggande principer
Med 21 röster mot 9 beslutade Sametinget den 1 september 2006 att ställa sig bakom förslaget till Nordisk samekonvention. Partiet Jakt- och fiskesamerna anser att förslaget inte skulle gagna alla samer och röstade emot förslaget. Sametingets majoritet menar att förslaget till konventionen omfattar alla samer och täcker de flesta aspekter av samiska förhållanden i Sápmi. Sametinget hoppas att samtliga nordiska länder ratificerar konventionen utan dröjsmål.
Minimistandard
De grundläggande principerna för samernas rätt till självbestämmande skall ses som en minimistandard. Även de artiklar som behandlar land- och resursrättigheter måste ses som ministandarder både folkrättsligt och privaträttsligt. Sametinget förutsätter att de tre sametingen blir delaktiga i ratificeringsprocessen av konventionen.
Remissvar
Huvuddelen av de statliga myndigheterna i Sverige är försiktigt positiva i sina remissvar, men några uttrycker misstänksamhet.
- Konventionen skapar inte nya rättigheter utan skall garantera de rättigheter samerna redan har, säger Lars-Anders Baer, styrelseordförande i Sametinget.
- Expertgruppens förslag till en samekonvention är i sak inget nytt eftersom förslaget bygger på de konventioner Sverige, Finland och Norge redan åtagit sig att följa och är bundna av.
Grundläggande principer
Med 21 röster mot 9 beslutade Sametinget den 1 september 2006 att ställa sig bakom förslaget till Nordisk samekonvention. Partiet Jakt- och fiskesamerna anser att förslaget inte skulle gagna alla samer och röstade emot förslaget. Sametingets majoritet menar att förslaget till konventionen omfattar alla samer och täcker de flesta aspekter av samiska förhållanden i Sápmi. Sametinget hoppas att samtliga nordiska länder ratificerar konventionen utan dröjsmål.
Minimistandard
De grundläggande principerna för samernas rätt till självbestämmande skall ses som en minimistandard. Även de artiklar som behandlar land- och resursrättigheter måste ses som ministandarder både folkrättsligt och privaträttsligt. Sametinget förutsätter att de tre sametingen blir delaktiga i ratificeringsprocessen av konventionen.
Remissvar
Huvuddelen av de statliga myndigheterna i Sverige är försiktigt positiva i sina remissvar, men några uttrycker misstänksamhet.
- Konventionen skapar inte nya rättigheter utan skall garantera de rättigheter samerna redan har, säger Lars-Anders Baer, styrelseordförande i Sametinget.
- Expertgruppens förslag till en samekonvention är i sak inget nytt eftersom förslaget bygger på de konventioner Sverige, Finland och Norge redan åtagit sig att följa och är bundna av.
ADRESS TILL SAMETINGET:
Postadress: Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel/Phone: +46 (0)980-780 30 fax: +46 (0)980-780 31
Postadress: Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel/Phone: +46 (0)980-780 30 fax: +46 (0)980-780 31
