Sametingen i Norden - en jämförelse

Några jämförelser
I Finland och Norge är samerna nämnda i grundlagen sedan en tid tillbaka. Först i november 2010 beslutade Sveriges Riksdag att samerna ska omnämnas som ett folk i den svenska grundlagen.

I Finland har samerna enligt grundlagen ett reellt självstyre i språkliga och kulturella frågor inom sitt s.k. hembygdsområde. Hur detta ska utformas i praktiken är inte helt klart. Sametinget har relativt få uppgifter och den finska staten avsätter mindre pengar till Sametinget än vad svenska staten gör.

Norska sametinget "storebror"
Den norska grundlagen säger att det åligger statens myndigheter att lägga förhållanden till rätta för att samerna ska kunna bevara sitt språk, sin kultur och sitt samhällsliv. Det norska Sametinget är "storebror" sammanhanget. Norska staten har god ekonomi och avsätter ungefär 200 miljoner till Sametingets verksamhet och samisk kultur. År 2000 invigdes en arkitektritad samisk parlamentsbyggnad i Karasjok. Sametinget har ett hundratal anställda.
 

Olika syn på rennäring
I Sverige och Norge är renskötseln förbehållen samerna, som ett skydd för samisk kultur. I norra Finland har alla invånare rätt att syssla med renskötsel, vilket innebär att även icke-samer kan vara renskötare. Sametinget i Norge sysslar inte med rennäringsfrågor, utan de ligger helt utanför. I Sverige är Sametinget från och med 1 januari 2007 central förvaltningsmyndighet för rennäringen.
 

Jämförelse ledamöter och valdeltagande

Samarbetsorgan
Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR) Samiskt Parlamentariskt Råd är ett gränsöverskridande demokratiskt samarbetsorgan mellan sametingen i de nordiska länderna. De ryska samerna har observationsstatus.