FN och urfolken

Förenta nationerna (FN) är en sammanslutning av 192 stater grundad 1945. Medlemskap är öppet "för alla stater som vill arbeta för fred" och som accepterar kraven i FN-stadgan och som är villiga och kapabla att uppfylla dessa åtaganden. Generalförsamlingen beslutar om medlemskap enligt säkerhetsrådets rekommendationer. Officiellt startade FN den 24 oktober 1945 när FN-stadgan hade undertecknats av majoriteten, däribland Kina, Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. FN-stadgan innehåller medlemsländernas rättigheter och skyldigheter, viktiga organ och arbetsformer. Den 24 oktober kallas också FN-dagen.

Syfte
Syftet med FN är att uppehålla internationell fred och säkerhet, utveckla vänskapliga relationer mellan nationer, och samarbeta för att lösa internationella ekonomiska, sociala, kulturella och humanitära problem. FN ska arbeta för att upprätthålla respekten för fundamentala mänskliga rättigheter och friheter, och vara ett center för att samordna medlemsländernas agerande.

Vad är ett ursprungsfolk?
FN:s definition av ursprungfolk (enligt Cobo-studien) säger att ursprungsfolk är de som...

• har en historisk kontinuitet med samhällen i det territorium som senare invaderades eller koloniserades av andra.
• anser sig själva skilda från den allmänna befolkningen som nu lever i detta territorium.
• strävar efter att bevara, utveckla och överföra sitt traditionella territorium och sin etniska identitet till framtida generationer.

Detta är grunden för deras fortsatta existens som folk, i överensstämmelse med deras egna kulturella, sociala och rättsliga institutioner och system. Samerna själva identifierar sig som ett ursprungsfolk. Det samiska folket bodde bevisligen i norra Skandinavien innan kolonisationen och fastställandet av statsgränserna. Det finns en historisk kontinuitet som sträcker sig minst tretusen år tillbaka. 1977 bekräftade Sveriges riksdag samernas ställning som ursprungsfolk.

Urfolk eller ursprungsfolk?
I och med att FN-systemet valt att på engelska använda begreppet 'indigenous people' har de nordiska sametingen i en gemensam plan för urfolksårtiondet från 1997 förordat att urfolk eller ursprungsfolk ska användas istället för ordet 'urbefolkning'. Motivet är att 'indigenous' respektive urfolk/ursprungsfolk är en tydligare definition. En befolkning kan flyttas och hör inte självklart ihop med ett visst geografiskt område.

Rätten till representation
Sedan FN kom till har ursprungsfolk kämpat för rätten till representation i FN-systemet. Visserligen har FN genom det allmänna arbetet med mänskliga rättigheter arbetat med frågor som är relaterade till ursprungsfolk, men urfolk har inte haft någon egen representation eftersom endast självständiga stater kan vara medlemmar i FN.

Särskild rapportör
Genom erkännandet av människors rätt till självbestämmande i konventionerna från 1966 blev det lättare att diskutera ursprungsfolkens rättigheter. En annan viktig vändpunkt kom 1970 då FN började undersöka om och hur ursprungsfolk kränktes. Kort därefter utförde FN:s särskilde rapportör José Martinez Cobo, en studie av problemet kring diskriminering av ursprungsbefolkningar (sic!) - Study of the Problem of Discrimination against Indigenous Populations. Det ledde till att FN lyssnade på ett stort antal representanter för ursprungsfolk från hela världen.

ILO 169
FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter etablerade den 9 augusti 1982 en arbetsgrupp för ursprungsfolk (WGIP) som ett forum som skulle lyssna på ursprungsfolkens problem och arbeta för deras rättigheter. Den internationella arbetsorganisationen ILO antog 1989 konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter. 2002 etablerades Permanent Forum för ursprungsfolk.

Internationell urfolksdeklaration
Den 13 september 2007 antogs urfolksdeklarationen av FN:s generalförsamling med 143 ja-röster mot 4 nej-röster (USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien). Urfolksdeklarationen anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna, men deklarationen är inte juridiskt bindande.