Bakgrund

Invigt 1993
1989 presenterades en offentlig utredning som kallades Samerättsutredningen. Ett av förslagen var att inrätta ett folkvalt samiskt organ i Sverige. Då hade Finland redan haft ett samiskt organ sedan 1973 och Norge invigde sitt Sameting 1989. Sametinget i Sverige invigdes 1993.

Motiv för inrättandet
Om samerna ska kunna medverka i det politiska livet behöver det finnas ett representativt organ för hela den samiska befolkningen. Samerna har som liten minoritet i Sverige svårt att nå fram i ordinarie demokratiska församlingar som är baserade på majoritetsdemokrati. Det finns till exempel ingen samisk representation i Sveriges riksdag.

Parlament och myndighet
Sametinget blev en blandning av folkvalt parlament och statlig förvaltningsmyndighet. Det innebär att det finns en inbyggd konflikt mellan samernas vilja till ökat självbestämmande och statens vilja att kontrollera och reglera.

Dubbla och motstridiga roller
Det är inte helt oproblematiskt att Sametinget i sin egenskap av statlig myndighet skall verkställa den politik och de beslut som fattats av riksdag och regering samtidigt som samtingets folkvalda ledamöter valts in på partiprogram och vallöften som ofta går stick i stäv med den politik som regering och riksdag ger uttryck för.

Inte ett organ för självstyre
I regeringens proposition om Sametinget från 1992, sägs tydligt att ”trots benämningen TING är det inte frågan om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ”. Sametingslagen ger inte heller något utrymme för en annan tolkning. Sametingets formella status anges i första paragrafen: ”I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet ‑ Sameting­et ‑ med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige”.

Folkvald ledning
Rösträtten till Sametinget ger väljarna rätt att utse en folkvald ledning till den statliga förvaltningsmyndigheten. Plenum utser en styrelse, som i sin tur utser kanslichef. Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet. Men med hänsyn till syftet med denna myndighet har Sametinget ändå ganska stor frihet att finna sina egna arbetsformer.

Sametingslag
För statliga myndigheter gäller att regeringen ger direktiv för verksamheten och att myndigheten ska verkställa regeringens politik. Regeringens direktiv finns i sametingsinstruktionen. Sametingets arbetsuppgifter är dock inskrivna i en lag, sametingslagen, och inte i en regeringsförordning.

Starkare ställning i internationell rätt
Sametinget i Sverige är än så länge inte ett organ för samiskt självstyre. Men sedan Sametinget inrättades har urfolkens rättsliga ställning stärkts i internationell rätt. ”Det är numera alltså ostridigt att samerna har en rätt till kulturell autonomi och detta förutsätter en viss grad av självstyre”, konstateras i Sametingsutredningens betänkande Sametingets roll i det svenska folkstyret 2002.

Steg på vägen
Ett steg på vägen enligt den dåvarande svenska regeringen, var beslutet att göra Sametinget till central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Från och med 2007 överfördes vissa myndighetsuppgifter från länsstyrelserna och Jordbruksverket till Sametinget (Prop 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande). Sametingets politiker ansåg dock att beslutet inte var tillräckligt omfattande och därför etniskt diskriminerande.